Statcounter

onsdag 31 juli 2013

Man blir så glad!

Man blir så glad när bästaste Emelie ringer!

P.S ska jobba på det där med schemaläggningen av våra liv så att vi någon gång får ses igen.

tisdag 30 juli 2013

Dagens överraskning var helt klart följande: Jag behöver glasögon.

Här har jag alltså gått omkring rätt länge och trott att jag fortfarande hade alldeles perfekt syn som på den senaste synundersökningen. Istället har jag tydligen utvecklat både brytningsfel på vänster öga och allmänt nedsatt syn på höger öga.

Inte konstigt att mitt vänstra öga är alldeles torrt och illrött efter 8 timmars konstant stirrande på en datorskärm och små trådar/tygbitar.

Nåja, jag hade ju i alla fall inte en skada på hornhinnan som jag först trodde och det känns väldigt bra.
Glasögon är snyggt.

Nu återstår bara problemet vilka jag ska välja. Finns ungefär en miljard. Och många av dem är snygga.

söndag 28 juli 2013




YOU COULD HAVE IT ALL BUT HOW MUCH DO YOU WANT IT?





Ensam hemma

Precis som rubriken lyder har jag blivit lämnad ensam hemma för den kommande veckan eftersom jag inte har den förmånen att ha någon mer semester denna sommar.

Är redan rastlös.
Vilket jag inte borde vara då jag har 1 0000 0000 saker att kolla upp innan jag ska skriva klart mitt ansökningsbrev inför utbytesterminen.
Men jag kan inte ta tag i det.
Har absolut råångest och förtränger alla måsten genom att gå på lägenhetsvisning som inte är aktuell förrän om ett par år (men guuud vad jag vill bo där!), köpa barnsliga anteckningsböcker, gå runt hela staden, handla mat i en evighet, powerwalka i spåret bredvid tills jag är så varm att den vattenfasta mascaran rinner.
Jag river ut alla ritgrejer jag har och ritar meningslösa figurer som finns i mitt huvud och ingen annanstans.

Vid såna tillfällen känner jag mig som Effy. Ibland känner jag också att jag föddes baklänges.



Och ibland önskar jag som ovan. Det är tur att jag inte planerar att bli en munk av något slag. Eller överhuvudtaget en person som använder sig av meditation,
Min hjärna har ingen avstängningsknapp.
Vilket inte alltid är bra.

En positiv sak är i alla fall att jag inte behöver prata med folk om allt jag tänker. Jag trivs ganska bra med att ha mina tankar för mig själv. Vilket inte alltid heller är bra.

Idag tänker jag alldeles för mycket, Därav alla aktiviteter.
Hur hamnade jag här? (På ett positivt sätt)
Jag kunde lika gärna ha flyttat till London och lekt Sable Starr på varje festival som finns.
Istället sitter jag här och är väldigt nöjd, samtidigt som jag vill både hit och dit.

Ena delen av mig vill bara bygga sig ett bo, vara klar med alla jobbiga saker i livet och få någon slags struktur. Och ändå hinna göra en massa roliga saker som att resa till världens all hörn och ha roliga och intressanta hobbys som fyller varje timme av dagen.

Den andra delen vill bara sticka så långt bort från Sverige som det går, tex Hong Kong, bo där, studsa runt i skyhöga pradaklackar som Ling och rädda världen samtidigt som jag arbetar mig mot toppen och alla de där pengarna som gör att jag kan uppfylla ännu fler drömmar.

Bara alla tankar slutar snurra omkring i min skalle och mina associationsbanor lugnar ner sig lite så ska jag nog komma på hur jag bäst kan kombinera allt.


fredag 26 juli 2013

Jag ska bara...

-Men visst går du också nu Maria?
Ja, jag ska bara svara på det här mailet, sen tar jag också helg!

Två timmar senare: Har inte rört mig ur fläcken.

Eller rättare sagt: Har sprungit hit och dit med prover, måttlistor, brev som ska skickas, brev som ska öppnas, order dokument, licensavtal, knappar, swatches, cuttings m.m.

MEN DET ÄR JU SÅÅÅÅ KUL!

För kul för att gå hem. För kul för att sätta sig och skriva ansökan till utbytesterminen som man har STOR BESLUTSÅNGEST inför hur man ska rangordna sina val.
För kul för att hänga upp tvätten som väntar i badrummet.
För kul för att laga mat. För kul och för varmt för att äta maten.

På jobbet är det svalt. Här kokar jag ihjäl snart.

onsdag 3 juli 2013

life and all

http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien?c=Guatemala

Vilket jävla land. Vilken orättvisa. Jag mår illa över att jag sitter här och har det så bra just nu. Håller på att bli knäpp. När man är på andra sidan jorden och inte kan göra något alls.
Så fruktansvärt hjälplös och handikappad.
Speciellt när det handlar om personer så nära.
Känner just nu att jag kan påverka lika mycket som ett enda plankton i stilla havet.