Fascination

Tänk hur många saker här i livet som är fascinerande. (ja det är så man stavar det)
Såpbubblor. Människor. Klädstilar. Öron. Rubiks kub.
En sak som uppmärksammade mig för några dagar sedan, var SD:s valstuga på torget. Jag strosade förbi och hörde "Det är viktigt att vi motar islams inflytande". Jag fann detta uttalande väldigt intressant och helt plötsligt befann jag mig alldeles utanför stugan, i färd med att fråga vad i hela världen de menade med det?
Såg att de övriga lyssnande ungdomarna vid stugan tänkte "Åhnej, antingen är hon dum i huvudet eller så är hon  muslim".
Det tänkte tydligen också han som pratade om att mota islams inflytande. Just därför var det väldigt FASCINERANDE att se och höra hur han besvärat började förklara vad han menade med det uttalandet.
Det var så intressant att jag inte ens orkade bli irriterad förrän jag hade gått därifrån och min fascination över den dåliga och bortförklarande förklaringen utbyttes mot frustration, irritation och en viss fascination (igen!) över att en del människor faktiskt lyssnar och tar till sig vad de säger.
För det är ju inte det minsta vettigt enligt mig. Men människor är i allmänhet ganska dumma enligt mig.
Även jag. Jag tycker ofta att jag är oerhört komplicerad och lite lätt dum i huvudet eftersom jag är rätt dålig på att förstå vissa saker som andra tycker är självklara. Speciellt känslor.
Jag är medveten om att det där med känslor är en bristvara hos mig vid vissa tillfällen. Ofta bryr jag mig men är rätt handikappad när det gäller att visa det.
Och ibland bryr jag mig inte alls. Och då visar jag heller inget.
MEN jag är faktiskt inte så kall och omänsklig som jag vet att vissa anser. Där har ni fel.

För att återkomma till dagens fascinerande ämne fascination, (ja jag älskar ordet!) så måste jag nämna ännu en sak som är just fascinerande. Bloggar.
Jag har aldrig varit ett fan av bloggar och modebloggar à la vissa Kenzor och Kissier får mig att undra om folk har någon värdighet kvar. Tyvärr är det så. Jag fattar inte grejen. Kanske är det där ännu en del av mig där jag inte förstår det alla andra förstår. Må så vara.
Kanske har det något väldigt viktigt budskap ibland. Vissa vanliga "svenssonbloggar" är också fascinerande.
Det är intressant hur ofattbart ointressanta en del bloggar är. Jag läser de bloggar som jag tycker är bra och lyckligtvis finner jag mina vänners bloggar bra. Speciellt vissa som har en talang för skrivandet. Ingen nämnd och ingen glömd.
Men jag fullkomligt skiter i vilka som läser min blogg. Det är inte meningen att den ska vara intressant eller nyskapande, jag använder den bara för att rensa mitt huvud som annars skulle explodera av tankar och åsikter. Och för att jag blev halvt tvingad till att blogga.
Nog om fascination.
God natt.